”Det är ju ett antal journalister som har ringt och sagt upp bekantskapen för alltid” : Fem journalister om hur det är att granska andra journalister

I denna C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap redovisas resultatet av fem kvalitativa intervjuer. De intervjuade är fem yrkesverksamma granskande journalister. Syftet är att med utgångspunkt i deras tankevärld nå förståelse om hur det är att som journalist granska andra journalisters arbete. Intervjuerna, från planering till utskrift, följer Steinar Kvales rekommendationer såsom de formuleras i Den kvalitativa forskningsintervjun. Urvalet är gjort utifrån C-uppsatsens begränsningar ifråga om textomfång och tidsåtgång. I Sverige finns fem etablerade redaktioner med mediegranskning som sin huvuduppgift. De intervjuade representerar varsin redaktion. Det teoretiska ramverket utgår från medieforskare såsom Jesper Strömbäck, Bill Kovach och Tom Rosenstiel. Deras teorier om ett socialt kontrakt mellan medierna och demokratin och om journalistikens grundläggande element har varit vägledande i analysen av de intervjuades svar. Även olika pressutredningar återfinns i teoriavsnittet liksom Fred Sieberts, Theodore Petersons och Wilbur Schramms teorier om de fyra pressideologierna. Resultatet visar att de intervjuade personerna uppfattar journalistbranschen som mer sluten än tidigare och mer sårbar. I egenskap av granskande journalister upplever svårigheter i sitt arbete i form av en kåranda, dåliga arbetsvillkor, knappa resurser och en plump mediekritik i sociala medier. Den ekonomiskt hårt pressade mediebranschen inte vill förlora sin trovärdighet och folkets förtroende, därför går publicisterna till motattack när rödpennan kommer fram, därför håller frilansarna tyst när de fackliga tidningarna ringer och hör sig för om arbetsförhållandena på redaktionen. För att på nytt kunna upprätta förtroendet för journalisterna och för att kunna öppna upp redaktionerna så att de blir mer välvilligt inställda till granskning, måste det till en mer strukturell och systematisk mediegranskning. Sker inte så, kommer demokratin att skadas i grunden. De dåliga arbetsvillkoren, journalistföraktet i sociala medier och slutenheten på landets redaktioner är sammantaget ett hot mot demokratin.